Indikatorer i Miljöbyggnad

Ett mått på hur mycket effekt en byggnad behöver för att hålla önskad temperatur när det är som kallast ute på vintern. Effekt kan liknas med hästkrafter i en bil. Värmeeffektbehovet inkluderar både förluster av värme som sker t.ex. genom otätheter i bl.a. väggar, fönster och ventilationssystemet.

Den solvärme som bidrar till att höja innetemperaturen under sommarhalvåret och som tillförs en byggnad via solinstrålning genom fönster.

Den mängd köpt energi som behöver levereras till byggnaden för värme, kyla, varmvatten och fastighetsenergi. I energianvändningen räknar man inte med energi som man producerat själv, t.ex. energi från solceller. För bostäder ingår inte heller den energi som i används för hushållsändamål, s.k. hushållsenergi. För lokaler ingår inte energi som används för verksamheten, s.k. verksamhetsenergi.

Talar om hur stor del av byggnadens totala energianvändning som tillgodoses av energi från förnybara källor, som vattenkraft, sol- eller vindenergi.

Hur bra ljud det är i en byggnad beror på hur mycket ljud “sprids” mellan t.ex. rum, våningar, trapphus och utifrån.

En radioaktiv gas som finns i jord och berggrund. För höga halter av radon kan ge skador på lungor som i sin tur kan öka risken för lungcancer. Radongas kan ta sig in i byggnader via otätheter i grunden men också genom byggmaterial som innehåller radon, t.ex. prefabricerade betongelement.

Innebär att frisk uteluft tillförs en byggnad och dålig luft vädras bort. En annan uppgift som ventilationssystemet har är att inte sprida dålig luft från t.ex. kök till sovrum.

Att vidta åtgärder och följa rutiner som ska minska risken för skador i byggnaden som orsakats av vatten eller fukt. Det kan t.ex. handla om att se till att betong får torka innan andra material läggs ovanpå eller att byggmaterial inte utsätts för regn på byggarbetsplatsen. Rutinerna följs och åtgärderna vidtas från projektering tills dess att byggnaden byggts klart.

Handlar om hur bra inneklimatet i byggnaden är vintertid och hur många av de som vistas i byggnaden som kommer att vara nöjda. Det termiska klimatet vinter beror på en kombination av innetemperatur och drag. I alla byggnader och verksamheter eftersträvas inte samma termiska klimat, utan hänsyn tas till vilken typ av aktivitet som utförs av dem som vistas i byggnaden och vilken typ av kläder de antas ha på sig. Till exempel behöver det vara varmare på ett ålderdomshem än ett gym.

Handlar om hur bra inneklimatet är i byggnaden under sommartid och hur många av de som vistas i byggnaden som kommer att vara nöjda. Det termiska klimatet sommar beror på en kombination av solinstrålning, solskydd och möjligheten att öppna fönster. I alla byggnader och verksamheter eftersträvas inte samma termiska klimat, utan hänsyn tas till vilken typ av aktivitet som utförs av dem som vistas i byggnaden och vilken typ av kläder de antas ha på sig.

För att ta reda på hur bra dagsljus en byggnad har tittar man på rummens fönsterarea i förhållande till dess golvyta. Desto mer fönsterarea i förhållande till golvyta, desto mer dagsljus. (Stora fönsterytor påverkar dock även solinstrålningen.) Rummens form påverkar också dagsljuset, t.ex. behövs större fönsteryta för att nå in i djupa rum.

En bakterie som lever i vatten och fukt och förökas i vissa vattentemperaturer. Människor kan smittas av Legionella genom att inandas den fuktiga luften, t.ex. i en dusch där vattnet innehåller bakterien. Oftast leder det till lunginflammation, som i sin tur kan vara dödlig om man har nedsatt immunförsvar eller är äldre.

Vattensystemets utformning samt temperaturen på vattnet är de faktorer som påverkar spridningen av legionella i en byggnad.

13. Genom att man har en Loggbok med byggvaror för en byggnad, kan man ha koll på vilka material och produkter som byggnaden består av. I loggboken kan man också föra in t.ex. materialet/produktens placering. Loggboken underlättar t.ex. eventuell framtida sanering av material eller produkter som visar sig innehålla farliga ämnen eller på andra sätt vara skadliga.

Genom att sträva efter utfasning av farliga ämnen i byggnaden undviker eller begränsar man användningen av material/produkter som innehåller ämnen som vi redan idag vet är farliga för människor och miljö.

Stommens och grundens klimatpåverkan beror på hur mycket koldioxidutsläpp den orsakat. Det tar man reda på genom att göra en livscykelanalys.