Här hittar du svar på vanliga frågor om Miljöbyggnad. Denna sida uppdateras löpande och ska ses som ett hjälpmedel till manualen. Vi hänvisar i första hand till de tolkningar och förtydliganden som gjorts av det Tekniska rådet avseende hur manualen ska tolkas. Om inte annat framgår avser frågorna nedan samtliga manualversioner.
Se Tekniska rådets tolkningar och förtydliganden här.
Allmänna frågor
Fråga: Vad kostar det att certifiera enligt Miljöbyggnad?
Svar: Det går att läsa om alla våra avgifter här Avgifter i Miljöbyggnad – Sweden Green Building Council (sgbc.se).
Fråga: Vilka underlag måste skickas in i samband med registrering?
Svar: Registreringen behöver innehålla ritningar samt bilder/illustrationer som visar ansökans omfattning (en byggnad per registrering). Det är viktigt att det går att avgöra vilken typ av byggnad det är och att definitionen av en byggnad uppfylls i enlighet med Miljöbyggnadsmanualen.
Fråga: Jag har en godkänd registrering i Miljöbyggnad generation 3.2 och vill nu byta till generation 4.0. Är det möjligt? Vad kostar det i sådan fall?
Svar: Det är möjligt att uppgradera vilken generation projektet registrerats på. Det kostar inte något extra. Bra att känna till är att det ursprungliga datum då registreringen godkändes kvarstår, vilket innebär att ansökan om preliminärcertifiering måste inkomma tre år efter godkänd registrering, i enlighet med manualen.
Fråga: Finns det något ändringsdokument för uppdateringen mellan 3.2 och 4.0, det vill säga ett dokument där ändringarna mellan manualgenerationsuppdateringen framgår?
Svar: Nej, vi hänvisar våra medlemmar till medlemsportalen. På medlemsportalen finns en inspelning från det lanseringsevent som vi presenterade ändringarna på.
Fråga: I manualen ställs det för en del indikatorer krav på förvaltningsrutiner under rubriken Betygskriterier och för andra indikatorer ställs det krav på förvaltningsrutiner under rubriken Redovisning. Vad är det som gäller?
Svar: I de indikatorer där förvaltningsrutiner nämns ska dessa redovisas även om det inte framgår i betygskriterierutan. I kommande versioner kommer detta att ses över.
Fråga: Hur gör vi i den preliminära certifieringen om planlösningen ännu inte är fastställd exempelvis då hyresgäst saknas? Indikatorerna Solvärmelast, Ljud, Termiskt klimat sommar/vinter och Dagsljus behöver man beräkna utifrån planlösningen.
Svar: I det fall utgår redovisningen från en trolig planlösning i den preliminära certifieringen. Verifieringen sker sedan mot den verkliga planlösningen.
Indikatorerna
Värmeeffektbehov
Solvärmelast
Energianvändning
Andel förnybar energi/Energislag (2.2)
Klimatpåverkan/klimatpåverkan byggskede
Fråga: Hur ska klimatdata för A5 energi beräknas om flera byggnader byggs samtidigt? Till exempel då en byggbod används vid uppförandet av två byggnader.
Svar: Energiförbrukningen för byggboden får fördelas på de två byggnaderna. Förbrukningen fördelas på byggnadernas BTA.
Fråga: Vilken klimatdata ska användas vid klimatberäkningen? Är det Boverkets typiska eller konservativa värden?
Svar: Samma beräkningsmetodik gäller för Miljöbyggnad som vid klimatdeklaration för Boverket. Klimatdata kan således komma från en EPD eller Boverkets konservativa värden.
Fråga: Hur kommer det sig att konservativa värden ska användas när gränsvärdena är framtagna med typiska värden?
Svar: Vi följer Boverkets beräkningsmetodik och har anpassat gränsvärdena något utifrån detta.
Fråga: Byggnaden jag arbetar med omfattas inte av lagen om klimatdeklaration. Behöver jag göra en klimatdeklaration för att styrka indikatorbetyg Brons?
Svar: Vi är medvetna om att vissa byggnadstyper inte omfattas av lagen om klimatdeklarationer. För Miljöbyggnad krävs det däremot alltid en klimatberäkning/klimatdeklaration oavsett om byggnadstypen undantas enligt Boverkets föreskrifter.
Fråga: Enligt taxonomin gäller kravet avseende livcykelns alla steg endast för byggnader större än 5000 m2, vad gäller för Miljlöbyggnad?
Svar: I Miljöbyggnad gäller kriteriet för Guld avseende beräkning av klimatpåverkan under hela livscykeln för samtliga byggnader, oavsett storlek.
Fråga: Hur ska jag veta vilken byggnadstyp i tabell 4.1 “Maximal klimatpårkan för olika byggnadstyper” som gäller för mitt projekt? Vad faller äldreboende och universitetsbyggnader inom?
Svar: Det är upp till projektet att välja vilken byggnadstyp i tabellen som passar projektet bäst. Vanligen används “övriga byggnadstyper” för äldreboende, men projektet kan även välja att vikta så att bostadsdelen kategoriseras som flerbostadshus och personaluttrymme kategoriseras som övriga byggnadstyper. Det samma gäller för universitetsbyggnader, där undervisningslokaler kan kategoriseras som skolor och personaluttrymme som övriga byggnadstyper.
Fråga: Vilken EPD godkänns det i redovisningen för indikatorbetyg Guld? Samt, vilken klimatdata ska projektet använda i beräkningen?
Svar: EPD:er ska vara utförda enligt standarden SS-EN 15804:2012+A2:2019 och vara giltig vid datum då den hänvisas till.
Om EPD utförd enligt standarden SS-EN 15804:2012+A2:2019 saknas, kan giltig EPD utförd enligt SS-EN 15804:2012+A1:2013 användas.
Vid användning av EPD:er i redovisningen ska i första hand GWP-GHG användas och i andra hand GWPfossil. Det är frivilligt att räkna om GWP-fossil värdet till GWP-GHG. Vissa EPD:er använder GWP-IOBC vilket är likvärdigt med GWP-GHG.
EPD:er med marknadsbaserad energimix bör undvikas om möjligt.
Beräkning av hel LCA inom SGBC inkluderar inte GWP-biogenic. Vid användande av EPD:er för produkter med innehåll av biogent kol bör extra uppmärksamhet ägnas åt att använda värden inte innefattar GWP-biogenic.
Fukt/Fuktsäkerhet
Ljud/Ljudmiljö
Radon
Ventilation/Ventilationsstandard (2.2)
Fråga: Har ni något förtydligande kring vad som menas med att koldioxidhalt ”endast tillfälligt överstiger 900 ppm”?
Svar: Med tillfälligt avses att exempelvis ett klassrum som är dimensionerat för 30 personer ska ha tillräcklig luftomsättning och ventilationseffektivitet för att hålla CO2-halten under 1000 ppm. Men om klassrummet används på ett sätt som avviker från normal drift, exempelvis vid föräldramöten, så accepteras att CO2-halten tillfälligt överstiger 1000 ppm.
Kvävedioxid
Termiskt klimat vinter
Termiskt klimat sommar
Dagsljus
Legionella
Utfasning av farliga ämnen
Fråga: Är det korrekt uppfattat att endast produktkoder som omnämns i manualen under betyg Brons för Indikator Utfasning av farliga ämnen (indikator 14 i 3.2 och indikator 9 i 4.0) omfattas för hela indikatorn, dvs även för indikatorbetyg Silver och Guld, stämmer det?
Svar: För Utfasning av farliga ämnen i Miljöbyggnad 3.2 gäller de produktkategorier som är under Brons för hela indikatorn, det vill säga även för betygsnivå Silver och Guld. För Miljöbyggnad 4.0 gäller detsamma förutom för taxonomikriteriet på betygsnivå Guld där vi istället hänvisar till omfattning enligt EU-taxonomin.
Fråga: Hur kan vi jobba med indikatorbetyg Guld innan filter uppdateras i loggboksystem?
Svar: Om loggboksleverantörerna inte kan redovisa hur byggvaran förhåller sig till kriteriet accepteras egna verktyg och metoder för bedömning. Men det är under förutsättning att det ska finnas dokumentation som visar utvärderingsmetod och kompetens hos den som genomfört bedömningen.
Klimatrisker
Ekosystemtjänster
Fråga: Syftet med indikatorn är att tillföra ekosystemtjänster på platsen. Vad avses med “platsen” i detta fall?
Svar: Att GYF-beräkningen ska göras på “platsen” innebär att beräkningen i regel görs på fastighetsnivå. Syftet med beräkningen av grönytefaktor är att tillföra lösningar som bidrar med ekosystemtjänster på fastigheten. Om GYF-beräkningen utförs på annat sätt behöver föreslagen metod godkännas genom projektspecifik fråga. Viktigt att det framgår hur föreslagen metod uppfyller syftet med indikatorn.
Fråga: Är det möjligt att redovisa förvaltningsrutiner i samband med verifiering, istället för i preliminärcertifiering?
Svar: Nej, projektet behöver redovisa förvaltningsrutiner i samband med den preliminära certifieringen. Anledningen till det är att indikatorn berör arbete med utemiljön, vilket behöver skötas om direkt från det att byggnaden tas i drift. Om förvaltningsrutiner inte är på plats förrän i samband med verifiering är det risk att förvaltningen inte har information om hur man sköter om utemiljön förrän tre år efter att byggnaden satts i drift. Tanken är även att möjliggöra så att person som utformat utemiljön tar fram förvaltningsrutiner så att platsens ekosystemtjänster bevaras.
Fråga: Får projekt redovisa andra handlingar än systemhandlingar för att styrka kriterium på Brons?
Svar: Det är krav på systemhandling, eftersom syftet med kriteriet är att person med kompetens inom ekosystemtjänster ska komma in tidigt i projektet och utforma dess utemiljö. Därför godkänns inte senare handlingar än systemhandling. Om projektet tagit fram systemhandlingar tidigare än december 2022 då manualen släpptes, går det bra att redovisa senare handlingar. Detta behöver förtydligas i bilagan som granskas så att det är tydligt för granskare.
Flexibilitet och demonterbarhet
Cirkulära materialflöden
Fråga: I manualen nämns “byggvara”, “byggprodukt” och “produktgrupp”. Vad är det för skillnad mellan dessa begrepp?
Svar: I manualen kan byggvara och byggprodukt anses vara samma, medan produktgrupp anses vara en grupp av byggvaror/-produkter. En produktgrupp kan exempelvis vara “skivmaterial” medan en (typ av) byggvara kan vara gipsskiva.
Fråga: För Brons- och Silvernivå ska minst två eller tre byggprodukter innehålla minst 10 eller 20 viktprocent återvunnet material, skulle VVS-produkter även kunna inkluderas som produkt för att styrka Brons- och/eller Silvernivå?
Svar: Ja, även VVS-produkter inkluderas under förutsättning att återvunnen materialandel dokumenterats i senast gällande eBVD eller motsvarande och angetts i projektets loggbok. Läs gärna i manualen för att se de precisa kriterierna för respektive betygsnivå.
Avfallshantering
Loggbok av byggvaror/Dokumentation av byggvaror (2.2)
Fråga: Ingår balkongräcke och balkonginglasning i klimatskärmen?
Svar: Nej, balkongräcke och balkonginglasning betraktas i Miljöbyggnad ligga utanför byggnadens klimatskärm.
Fråga: Vi har en produkt som har olika bedömningar i de olika bedömningssytem. Hur kommer det sig?
Svar: Det är bedömningssystemen såsom Byggvarubedömningen, Sunda Hus eller BASTA som själva gör bedömningen av de byggvaror som loggas i deras tjänst och om de uppfyller Miljöbyggnads kravnivåer. Bedömningsgrunderna kan skilja sig något mellan systemen. Vid frågor avseende bedömning av byggvaror hänvisar vi till berörda bedömningssystem.
Det är möjligt att använda sig av flera bedömningssystem i samma certifiering, vilket innebär att det är möjligt att hänvisa till exempelvis Byggvarubedömningen, SundaHus och BASTA i samma projekt. Det är viktigt dock att produkten är inlagd och bedömd i deras tjänst.
Kriterier för uppfyllnad av EU-taxonomin
Fråga: Jag arbetar i ett projekt som undrar över Taxonomikriterium A1-7.1-DNSH 3. I manualen hänvisar ni till tabell A.1 men jag hittar inte tabellen, vad är det som gäller?
Svar: Tyvärr föll tabell A.1 bort ur manualen i samband med lanseringen. De värden som gäller i Miljöbyggnad 4.0 är de som anges i DNSH 3, närmare bestämt
(a) Kranar i handfat och kökskranar har ett högsta vattenflöde på 6 liter/min.
(b) Duschar har ett högsta vattenflöde på 8 liter/min.
(c) Toaletter, vilket inbegriper stolar, toalettskålar och vattentankar, har en full spolvolym på högst 6 liter och en högsta genomsnittlig spolvolym på 3,5 liter.
(d) Urinoarer använder högst 2 liter/skål/timme. Spolande urinoarer har en full spolvolym på högst 1 liter.
För att läsa DNSH 3 i sin helhet är det enklast att läsa vidare i något utav annexen. Här är en länk till dem: EUR-Lex – C(2021)2800 – EN – EUR-Lex (europa.eu)