Här hittar du svar på vanliga frågor om Miljöbyggnad iDrift 2.0. Denna sida uppdateras löpande och ska ses som ett hjälpmedel till manualen. Vi hänvisar i första hand till de tolkningar och förtydliganden som gjorts av det Tekniska rådet avseende hur manualen ska tolkas.
Se Tekniska rådets tolkningar och förtydliganden här.
Allmänna frågor
Årlig bekräftelse
Fråga: Kostar den årliga bekräftelsen?
Svar: Nej, den årliga bekräftelsen är kostnadsfri.
Volymrabatt
Fråga: Finns det möjlighet att få någon form av rabatt om jag vill arbeta med certifieringssystemet i fler än 10 byggnader?
Svar: I Miljöbyggnad iDrift har vi något som vi kallar för volymrabatt. Det enklaste är att kontakta teamet och berätta hur många byggnader du vill arbeta med via e-postadressen MBiDrift@sgbc.se för att få mer information.
Giltighetstid certifiering
Fråga: Hur länge är en certifiering giltig i Miljöbyggnad iDrift?
Svar: En certifiering är giltig i 5 år från det datum certifikatet utfärdats.
Redovisning av rutin
Fråga: Granskaren har bett mig att “förtydliga tillvägagångssättet för hur vår rutin ser ut; exempelvis genom att kombinera beskrivning av arbetssätt, arbetsuppgift och ansvar”. Granskaren menar att redovisat underlag är ej att betrakta som en inarbetad rutin? Vad menar granskaren och vad ska jag göra för att uppfylla kriteriet?”
Svar: Det räcker inte att bara redovisa i text att förvaltningsrutiner finns i verksamheten. Det behöver tydligt framgå hur förvaltningsrutinen är implementerad och att verksamheten följer den. Rutinen behöver styrkas med exempelvis olika typer av dokumentation, foton eller skärmklipp på funktioner som fastighetsägaren upprättat och som tydligt kan förknippas med verksamheten. Följande punkter kan vara till hjälp att stämma av mot när redovisningen sammanställs:
Syfte med rutinen, omfattning, ansvar, kontroller och uppföljning, avvikelser, dokumentation mm.
Som exempel kan verifikat innehålla ett eller flera av nedan som styrker redovisningen:
- En detaljerad förvaltningsplan
- Rapporter och uppföljningar
- Ifyllda och signerade egenkontroller
- Avvikelserapporter, checklistor
- Interna och externa revisionsrapporter
- Detaljerade användarmanualer och rutindokument
- Underhållsloggar och servicejournaler
- Ett redovisat case/exempel från verksamheten
Indikatorerna
Indikator 1 – Kommunikation
MBiD:2.0:01:V:1 Feedback från brukarna
Fråga: Vi har som rutin att genomföra en NKI-undersökning på hela vårt fastighetsbestånd vartannat år. Kan vi använda den som redovisning i detta kriterium?
Svar: Syftet med kriteriet är att kunna följa upp brukarnas upplevelse av inomhus- och utomhusmiljön i den aktuella byggnaden för att kunna göra eventuella förbättringar. Därav behöver NKI-undersökningen vara på byggnadsnivå alternativt kunna filtreras på byggnadsnivå. Det behöver också framgå av redovisningen att uppföljning görs med brukarna varje år. Det är vanligt att NKI-undersökningar görs vartannat år, i det fallet kan man ha uppföljning på hyresgästmöte (alternativt liknande möte där hyresgäster/brukare får komma till tals) däremellan.
Kom ihåg att redovisningen ska innehålla protokoll från genomförda möten.
Indikator 2 – Fastighetsnära tjänster
MBiD:2.0:02:V:3 Flexibla och multifunktionella utrymmen
Fråga: Vårt lunchrum som vi ibland använder som mötesrum, kan det fungera som flexibelt och multifunktionellt rum?
Svar: Om ett lunchrum ska godkännas i kriteriet behöver det redovisas både med foton och beskrivning om hur det anpassas för olika ändamål. Beskrivning av vilka aktiviteter som ska pågå i rummet och hur olika funktioner stödjer dessa. Exempel på funktioner som stödjer aktiviteter kan vara: ett bokningssystem, projektor, duk, anpassningsbara belysning- och ljudsystem, multifunktionella/modulära möbler, skjutbara eller fällbara väggar, öppen planlösning. Redovisning av dessa behöver styrkas med foton.
Indikator 3 – Avfall
Indikator 4 – Installationer
MBiD:2.0:04:V:1c Styr- och reglersystem
Fråga: På kriterium 04:V:1c, Styr- och reglersystem, måste man uppfylla kraven för 1 och 2 poäng för att kunna få 3 poäng?
Svar: Ja, för att erhålla 3 poäng behöver man även uppfylla kriteriet för 1- och 2 poäng.
Indikator 5 – Ventilation
Indikator 6 – Inomhusmiljö
MBiD:2.0:06:O:2 Radon
Fråga: Vilka krav ställs gällande mätning av radon? Vilken mätmetod och vilket urval av rum ska man välja?
Svar: I Miljöbyggnad iDrift hänvisar vi till Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivningar för hur mätning av radon ska utföras.
MBiD:2.0:06:V:1 Upplevd termisk komfort
Fråga: I min lokalbyggnad har jag ett antal hyresgäster som driver olika verksamheter. Hur ska jag hantera uppföljning av termisk komfort hos samtliga brukare då?
Svar: Det är godkänt att en ansvarig per hyresgäst lämnar in ifyllt underlag för sin lokal och personal till fastighetsägaren. Inlämnad redovisning i samband med certifiering ska då inkludera information om antalet hyresgäster i byggnaden samt ett bifogat frågeformulär eller enkät som samtliga hyresgäster har fyllt i.
Indikator 7 – Fukt och vatten
MBiD:2.0:07:O:2 Temperaturmätning och legionella
Fråga: Är det möjligt att styrka punkten om 60 grader genom att redovisa bergvärmepumpens inställningar för varmvattenspets? I underlaget jag arbetar med framgår det att varmvattenspetsen höjer temperaturen till 65 grader och körs en gång i veckan.
Svar: Ja, det är möjligt. Funktionen är uppfyller kriteriets syfte.
MBiD:2.0:07:V:2 Säker Vatteninstallation
Fråga: Jag arbetar med en byggnad där det finns ett GVK-intyg för våtrummen. I och med att ett säkervattenintyg omfattar mycket mer än våtrum tänker jag att ett GVK-intyg också kan styrka kriteriet, tänker jag rätt?
Svar: Ja, i och med att det står våtutrymmen är ett GVK också godtagbart för detta kriterium.
Indikator 8 – Hållbar förvaltning
MBiD:2.0:08:O:1 Översvämningsrisk
Fråga: Om karterade vattendrag i MSB:s översvämningskartering (MSB:s översvämningsportal) är långt från byggnaden, hur kan jag då få reda på om risk för översvämning föreligger p.g.a. skyfall från ej utmärkta vattendrag samt om bygganden ligger lågt?
Svar: När översvämningskartering för 100- 200-årsflödet samt för det beräknade högsta värdet är ikryssat och vattendragen är redovisade långt från byggnaden, överväg då att utföra en skyfallskartering och/eller lågpunktskartering i MSB:s översvämningsportal. Välj karta ’Skyfallskarteringar’ och sök sedan efter den kommun där byggnaden är belägen. Om den aktuella kommunen genomfört en skyfallskartering kommer det vara möjligt att gå vidare till underlaget genom rubriken ’Länk till kartering: klicka här’. Länk till MSBs översvämningsportal: Översvämningsportalen (msb.se)
Indikator 9 – Byggnadsdelar och utrymmen
Indikator 10 – Material
MBiD:2.0:10:O:1 Inventering av miljö- och hälsofarliga ämnen
Fråga: Jag arbetar med en nyare byggnad (uppförd 2018). Behöver jag göra en miljöinventering på plats?
Svar: Nej, till följd av byggnadsåret kan förbjudna miljö- och hälsofarliga ämnen uteslutas. Inom certifieringssystemet accepteras så kallade desktop-analyser. Kom ihåg att det finns projektspecifika frågor i certifieringssystemet. Det är en god idé att använda en sådan i fall som detta, innan redovisning skickas in.
MBiD:2.0:10:O:2 Miljö- och hälsofarliga ämnen
Fråga: Jag har funderat kring det här kriteriet om miljö- och hälsofarliga ämnen. Kan det vara exempelvis rengöringsprodukter, målarfärg, låsspray, ogräsmedel mm. som används för att sköta om fastigheten som det ska finnas en rutin kring? Såklart ska den innefatta förvaring, hantering, riskbedömning, säkerhetsdatablad och kemikalielista.
Svar: Ja, precis sådana produkter handlar det om. Det rör sig oftast inte om många produkter eller stora mängder men de allra flesta har några produkter som behövs i drift och underhåll av fastigheten, inte minst rengöringsprodukter. För att de inte ska orsaka risker för människors hälsa och miljön ska de hanteras och förvaras på rätt sätt.
MBiD:2.0:10:V:1 Cirkularitet, inredning
MBiD:2.0:10:V:3 Fastighetsföroreningar i förvaltning
Fråga: I 10:O:2 hanteras ju miljö- och hälsofarliga ämnen i fastighetsdriften, men finns det några bra exempel för detta kriterium?
Svar: Det är fastighetsägarens ansvar att känna till lagstiftningen som berör verksamheten. Miljöbalken till exempel ställer krav på att en fastighetsägare ska ha egenkontroll. I egenkontrollen ska det finnas rutiner för att identifiera, upptäcka, förebygga och åtgärda brister i verksamheten som kan innebära risker för människors hälsa och miljön. En fastighetsförorening kan till exempel orsakas av kemikalier, förekomst av miljö- och hälsoskadliga byggmaterial, avfall eller skadedjur. Trots goda rutiner i hanteringen av miljö- och hälsofarliga ämnen kan också olyckshändelser ske.
Genom fungerande rutiner för hur situationen ska hanteras, av vem och att rätt utrustning finns tillgänglig kan man ofta begränsa problemen och minimera påverkan på människors hälsa och miljön.
Indikator 11 – Energi
MBiD:2.0:11:O:1 Energiklass
Fråga: Kan jag redovisa en energideklaration som är giltig men upprättad på beräknade värden?
Svar: Vi förordar att energideklarationen är upprättad på uppmätta värden.
Indikator 12 – Mätning och uppföljning
MBiD:2.0:12:O:1 Energi- och vattenmätare
Fråga: Jag förstår inte hur jag ska jobba med detta kriterium – hur ska jag tänka?
Svar: Syftet med kriteriet är att relevanta mätare som gäller för aktuell byggnad eller fastighet är kända vad avser omfattning och placering samt att mätning av relevanta energiflöden sker. I fall där varmvattenmätning saknas som exempelvis i äldre fastigheter och byggnader kan den totala mängden energi till varmvatten då schabloniseras med lämplig metod, exempelvis via BEN. Mätning av total el avser den köpta mängden el. I äldre byggnader där omfattande ombyggnation krävs för att uppnå mätning enligt ovan kan i undantagsfall andra metoder för uppskattning av energiflöden accepteras.
Fråga: Jag arbetar med en certifiering i en äldre byggnad där det inte finns separata energimätare (undermätare) – hur ska jag tänka kring kriteriet då?
Svar: Det är önskvärt att det finns undermätare för samtliga energislag, men om du använder samma förfarande och synsätt som vid uppförandet av en energideklaration kan det godtas i certifieringssystemet. Kom ihåg att det finns projektspecifika frågor i certifieringssystemet. Det är en god idé att använda en fall som detta, innan redovisning skickas in.
Fråga: I en byggnad vars certifiering jag arbetar med finns inte separat mätning av tappvarmvatten, vilken metod skall jag använda och hur visar jag schabloniseringen?
Svar: Vilken metod som används är valfri. Det som är viktigt är att man visar vilken metod man använt sig av och hur schabloniseringen gått till.
Fråga: Jag arbetar med flera byggnader inom samma fastighet. Det finns en gemensam mätare för fastighetselen. Om jag utgår från den gemensamma mätaren och sedan räknar ut hur mycket el respektive byggnad använt godtas det då för det obligatoriska kriteriet?
Svar: Ja, det kommer godtas. Men överväg att sätta in undermätare på byggnadsnivå så att fastighetselen kan kvantifieras genom mätning i stället för beräkning.
Indikator 13 – Hållbara transporter
Indikator 14 – Utomhusmiljö
MBiD:2.0:14:V:1b Grönytefaktor
Fråga: Jag arbetar i ett certifieringsprojekt och undrar om det räcker att bifoga SGBCs beräkningsverktyg för att uppfylla kriteriet?
Svar: För att uppfylla kriteriet behöver det finnas underlag som styrker beräkningen. Med andra ord innebär det att situationsplan, kartfoto och/eller markritning behöver bifogas redovisningen.
Indikator 15 – Biologisk mångfald
MBiD:2.0:15:V:2 Ekologisk analys
Fråga: I kriterium Ekosystemtjänster och Biologisk mångfald (15:V3) används ordet “ekosystemtjänster”. Vad kan detta vara?
Svar: Det kan förslagsvis vara att man skapar förutsättningar för pollinatörer genom insektskolonier och/eller plantering av pollen- och nektarrika växter.
Det finns mycket att läsa kring ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Här är två länkar som kan vara till nytta: