Alla byggprojekt har olika förutsättningar och Hyllie Terrass är ett gott exempel på hur man uppfyllt höga hållbarhetsambitioner trots byggnadens geometriska komplexitet och till synes traditionella material. SGBC:s certifieringsspecialister besöker den nästan färdiga byggnaden i Malmö där projektets nyckelpersoner berättar om sina erfarenheter med att certifiera enligt NollCO2.
Likt en futuristisk trappavsats reser sig Hyllie Terrass vid utkanten av Hyllievångsparken och även vintertid är det lätt att föreställa sig hur hyresgästerna njuter av grönskan på terrasserna under sommarhalvåret.
Skanskas Hyllie Terrass med byggstart 2020 är ett av de första pilotprojekten för det nystartade certifieringssystemet NollCO2. I projektet arbetar man redan med både LEED och WELL och man jobbar nu även mot en NollCO2-certifiering. Skanska var tidiga på klimatbollen med högt uppsatta mål och arbete med klimatkalkyler. I tidigare projekt har Skanska utfört klimatberäkningar i sent skede vid byggkalkyl. Inför projektet Hyllie Terrass letade de efter ett tydligt ramverk för trovärdiga klimatkalkyler samtidigt som NollCO2 sökte pilotprojekt.
”Äntligen ett system med tydliga ramar, det var precis vad vi behövde”, säger Åsa Johansson, projektutvecklare på Skanska.
Projektet startade 2019 och Åsa förklarar att en ytterligare anledning till att de valde just NollCO2 var tredjepartsgranskning. Detta ökar trovärdigheten gentemot Skanskas kunder.
Till en början tyckte projektgruppen att det kändes obekant med ett nytt certifieringssystem och ett nytt sätt att tänka på. De började därför arbeta systematiskt med att lista de tjugo högsta posterna avseende klimatpåverkan. Därefter letade de successivt efter material och leverantörer för att kunna pressa ner klimatavtrycket i varje post.
Det var dock ingen lätt resa i början och motgångarna blev flera gånger så stora att projektgruppen var nära att ge upp. Men man hade ju bestämt sig för att certifiera och det hjälpte till att hålla modet uppe. Självklart fanns även ett stort intresse i att minska klimatpåverkan generellt.
Ställer krav på leverantörer
En annan nyckelspelare i projektet var NollCO2-samordnaren Fredrik Dahlgren, seniorrådgivare och LCA-specialist på Plant. Han gjorde ett detektivarbete bland produkter och leverantörer och hade bitvis en tuff dialog med leverantörerna. Han ställde bland annat krav på att leverantörerna skulle ta fram egna miljövarudeklarationer, så kallade EPD:er (Environmental Product Declaration) samt uppfylla de hårt satta gränsvärdena.
Stål är ett material som ofta står för en stor del av en byggnads totala klimatpåverkan. Det var därför viktigt att pressa ner det klimatavtrycket så mycket som möjligt.
”Det kändes som att jag sökte upp alla stålleverantörer i hela Europa för få någon att göra en miljövarudeklaration och redovisa sina utsläpp. Det var endast ett fåtal som till slut var intresserade. Tillsammans med vår stomleverantör gjorde vi allt vi kunde för att begränsa klimatpåverkan från stålet. En viktig lärdom var att olika stålprofiler har olika förutsättningar för att kunna klimatförbättras. Först när vi hade utrett profiltyperna ordentligt insåg vi att vi behövde lägga fokus på att hitta stålplåt baserad på återvunnet stål för att lyckas”, Säger Fredrik.
Med hjälp av klimatförbättrad betong har man reducerat klimatavtrycket med omkring 40% enligt nuvarande beräkningar. Det fanns i början en viss osäkerhet kring att bygga med klimatförbättrad betong, mest för att det inte gjorts i någon större utsträckning tidigare. Men det behövdes för att få ner klimatavtrycket och klara certifieringen. Idag är klimatförbättrad betong snarare en regel än ett undantag.
”Ofta har vi först fått nej från leverantörer som inte kunnat leva upp till våra krav. Vi har i flera fall tvingats byta leverantörer sent i projektet då bättre produkter dykt upp hos en annan leverantör med lägre klimatpåverkan, vilket inte alltid varit så populärt,” säger Pär Helm, projektchef, Skanska Sverige.
Under arbetets gång visade det sig också att vissa delar hade större klimatpåverkan än vad som först var kartlagt.
”Det var den vita färgningen i fasaden som var väldigt koldioxidsintensiv, det hade inte vi en tanke på innan vi började med det här projektet. Men det är uppenbart att denna kravställning som NollCO2 givit oss har drivit på utvecklingen av många produkter och ökat kunskapen hos många leverantörer, samt givit oss möjligheten att byta ut dessa”, säger Åsa.
Snabb utveckling inom samhällsbyggnad
Bara under detta projekts tid har man känt av hur fort branschen utvecklas just nu.
”Många leverantörer visste inte ens vad EPD:er var till en början. Detta har utvecklats och nu är de flesta på bollen”, säger Pär.
Gällande Hyllie Terrass energisystem har man valt en innovativ lösning. Skanska och EON har ingått ett avtal där EON ska äga och drifta byggnadens undercentral, inklusive solceller med tillhörande batteri. Byggnaden tillhör Eon:s SmartGrid med ett övergripande styrsystem för Hyllie-området som bland annat kan styras för att reducera effekttoppar.
Medvetenheten kring hållbarhet har ökat de senaste åren och fått ny fart i och med EU:s taxonomi för hållbar finansiering. Det finns även ett ökat intresse för hållbarhet bland hyresgästerna. De av byggdelarna som verkligen har reducerat klimatavtrycket (stålet, fönsterprofilerna och den klimatförbättrade betongen) syns inte för besökare. Projektet har arbetat parallellt med att synliggöra hållbarhet genom val av återbrukad inredning. Även byggspill har använts till inredningen. Åsa berättar att det besökarna lägger märke till och kan ta på fysiskt är en bra ingång till att börja prata om hållbarhetsarbetet.
Positiv respons från hyresgäster
Inflyttning i Hyllie Terrass sker i maj 2023 och Skanska har fått positiv respons gällande en kommande NollCO2-certifiering. När hyresgästerna sammanställer sin egen klimatredovisning har det en stor betydelse att byggnaden de sitter i har en NollCO2-certifiering.
”NollCO2 har varit ett bra ramverk för att hjälpa oss pusha branschen framåt. Om man inte hänger med i klimatarbetet är man snart inte relevant. Certifieringarna visar också på en hygienfaktor,” säger Åsa.
Pär tillägger: ”När vår vice VD kommer på besök är klimatredovisningen det första han efterfrågar. För några år sedan stod ekonomin först på dagordningen. Detta visar på hur viktig klimatfrågan är på alla nivåer.”
Projektgruppen är eniga om att det inte finns något färdigt recept för hur man ska lyckas nå en NollCO2-certifiering. Självklart har det ibland underlättat att Skanska som stort företag kan pressa leverantörer att utveckla sina produkter. Men viktigast av allt har varit gruppens engagemang och erfarenhet.
”Nu har vi en större förståelse för själva processen. Det händer så mycket i branschen som man måste ta hänsyn till och inget projekt går att kopiera. Tålamod och att börja i god tid är vårt bästa tips till nya NollCO2-projekt” säger Pär.
Vad är Noll CO2?
Att NollCO2-certifiera en byggnad kräver att hela byggnadens livscykels klimatpåverkan redovisas och balanseras med klimatåtgärder till nettonoll klimatpåverkan. Livscykeln innefattar tillverkning och transport av byggdelar, byggprocesser, användandet och sluthanteringen av byggnaden. Läs mer om systemet här.
Bilder
Bild 1. Hyllie Terass, Skanska
Bild 2. Åsa Johansson, projektutvecklare, Skanska (vänster); Pär Helm, projektchef, Skanska (mitten); och Fredrik Dahlgren t.h. (NollCo2-samordnare, seniorrådgivare och LCA-specialist, Plant) (höger)
Bild 3. Hyllie Terass, Skanska
Bild 5. Hyllie Terass, Skanska