Lotta Werner Flyborg: ”För att sektorn ska bli grön krävs först stora investeringar i bruna verksamheter – den övergången kan bli svår.”

EU-taxonomin utgör en viktig gemensam grund för hela Europa men initialt finns utmaningar med att tolka den. Samhällsbyggnadssektorn behöver arbeta mycket mer med cirkularitet, ett behov som förstärkts av ett osäkert världsläge med pandemin och kriget i Ukraina, säger vår vd Lotta Werner Flyborg som var en av de intervjuade i White Arkitekters insiktsrapport om EU-taxonomin och omställningen till en hållbar samhällsbyggnadssektor. Läs hennes intervju nedan.

 

Vilken generell betydelse tror du att införandet av taxonomin kommer att få?

Jag tror att taxonomin på sikt kommer bidra till att skapa ett mer hållbart samhälle. Det som EU gör är att ta fram ett gemensamt ramverk för att definiera vad som ska anses vara ”grönt”. Vi har kommit ganska långt i Norden i hållbarhetsfrågor, men i vissa delar av Europa saknas fortfarande kunskap och en generell medvetenhet om hållbarhet. Taxonomin kommer att utgöra en gemensam grund för hela Europa som är jätteviktig.

Ser du några utmaningar på kort sikt?

En initial utmaning är tolkningar, för i nuläget är taxonomin inte särskilt tydlig. Den är skriven av experter med väldigt höga hållbarhetsmål, vilket är bra. Men om du tittar ut i samhället finns det individer och grupper som inte tycker om det här. Det finns rörelser som inte vill jobba med taxonomin: ”måste vi verkligen förhålla oss till det här?”. Och så finns det andra som säger: ”gud, har vi inte kommit tillräckligt långt?”. Genom att taxonomin är så tydligt kopplad till finansmarknaden skapas starka incitament att investera grönt. När alla banker vill ha samlade fonder inom det som är grönt kommer det som är brunt att straffas. Det blir dyrare och mer riskfyllt att finansiera eller att jobba med brun finansiering, vilket det behöver vara. Men i det ligger ytterligare en initial utmaning – själva övergången i att få det bruna att bli grönt. För att det ska bli möjligt krävs stora investeringar i bruna verksamheter som behöver ställa om. Och just den övergången tror jag kan bli relativt svår att lösa.

Vad kommer att bli viktigt för samhällsbyggnadssektorn i och med införandet av taxonomin?

Jag tror att samhällsbyggnadssektorn kommer behöva arbeta mycket mer med cirkularitet. Vi i Sverige är faktiskt ganska dåliga på det. Jag tror att det har sin förklaring i att det varit så billigt för oss med råvaror, vi har till exempel god tillgång till trä och järn, samtidigt som arbetskraften är ganska hårt beskattad och därför dyr.

Om vi ska arbeta mer med cirkularitet kommer det att krävas många fler hantverkare – det skapar i sin tur helt nya utmaningar. En av dessa är hur du ska kunna garantera att återbrukade produkter är lika bra som nya. Vi är vana vid att arbeta mycket med olika märkningar för produkter som har en provningsfunktion i sig. Det har vi inte för återbrukade produkter ännu, men det behöver tas fram. Och det kanske inte alltid är bäst för miljön att använda sådant som är tidigare använt? Den här typen av problematik kommer att finnas framöver.

Cirkularitet medför även behovet av nya affärsmodeller där man får tänka på ett nytt sätt: Vad har vi faktiskt tillgång till? Vad finns det för återbrukningsbart på marknaden idag? Vad är det vi skulle kunna bygga vårt hus av, om vi ska bygga hållbart? Och så kommer man att behöva formge och planera utifrån det. Det kan bli väldigt intressant.

Finns det andra faktorer som påverkar utvecklingen mot en cirkulär ekonomi?

Säkerhetsläget i Europa är ytterligare en aspekt som jag ser kan påskynda utvecklingen för cirkularitet och återbruk. Det är ofta arkitektkontoren som påverkas först när konjunkturen börjar vända, när man väljer att sätta stopp för projekt i tidiga skeden. Men nu ser vi att detta sker i entreprenörsleden, på grund av materialbristen som spätts på av pandemin och kriget i Ukraina. Vissa materialpriser har gått upp med 30 procent, vilket är mycket problematiskt och på sikt kan detta försvåra nya projektstarter. Detta gör att entreprenörerna lämnar anbud med kort giltighetstid, kanske bara några veckor mot tidigare tre månader. Det är mycket svårt att teckna avtal på sådana premisser. Denna problematik kanske i sin tur gör att cirkularitet och återbruk blir ytterligare attraktivt då vi behöver arbeta geografiskt närmre med det vi har. Det ska bli spännande att se den fortsatta utvecklingen mot en mer cirkulär ekonomi.