I ett osäkert ekonomiskt läge och med en tuff energikrisvinter i backspegeln är det många som lägger extra fokus på just energieffektivisering av fastigheter – i både befintliga och framtida projekt. Evelina Enochsson, chef GreenBuilding och NollCO2 hos SGBC pratar med Louise Ödlund, professor i energisystem på Linköpings universitet om vad som behövs både från beslutsfattare och enskilda aktörer.
Du forskar på energieffektivisering, vad är ditt fokus?
Forskningen har ett systemperspektiv. Vi tittar både på tillförsel och användning för att se hur en sak påverkar hela systemet och inte enbart suboptimering. Det holistiska perspektivet är grundtanken i min forskning och jag tittar mycket på ett europeiskt elsystem. Sen har jag även ett fokus på energieffektivisering, framför allt på små och medelstora industrier.
Vad är nyckeln till energieffektivisering i den typen av lokaler som du forskat på?
För det första är energieffektivisering en ledningsfråga. Har ledningen för, till exempel en industri eller ett samhälle bestämt sig för att effektivisering är viktig då händer det saker. Men tycker man inte det är viktigt så händer ingenting, hur lätta åtgärder som än finns.
Elen har varit billig under lång tid, vilket betyder att vi byggt in oss i system som är väldigt elintensivt. Det innebär att vi ofta inte följer upp vart elen tar vägen och det kan vara svårt att veta vad som går till belysning, ventilation eller tomgång. Då är det svårt att agera. Det viktigaste är att göra en energikartläggning och få en översyn då vi vet att elpriserna skiftar kraftigt under dygnet.
Vad ska man göra som fastighetsägare med höga elräkningar?
Vi måste öka kunskapsnivån och hjälpa våra fastighetsägare att effektivisera. Det är inte så lätt att skaffa sig information om huruvida man ska styra om till rörligt elavtal eller gällande styrning av bergvärmepump. Det behövs tydlig information och hjälp kring hur man ställer om och effektiverar utifrån de egna förutsättningarna där man bor. Det är ett stort system vi sitter i och vi måste titta på hur vi kan samverka så att helheten blir bra.
Vi går mot ökat elbehov, kan vi undvika det med effektivisering? Vad finns det för potential?
Nej, energieffektivisering är en bra hjälp och en viktig pusselbit men inte hela lösningen. Vi kommer fortfarande behöva en ökad elproduktion då främst industrin och även transportsektorn ställer om.
Innan man tillför ny el behöver byggnader tätas och det behövs ett tätt och tight system.
Man brukade säga att enbart beteendeförändring kan minska energianvändningen med 10 procent men jag tror det är betydligt mer utifrån de förändringar vi sett senaste året. För små och medelstora industrier kan man med enkla åtgärder som att stänga av tomgång i industrin spara åtminstone 20 procent.
Hur ser du på problematiken med effekttoppar och elproduktion, vad är lösningen?
Jag ser detta som ett pussel, där alla bitar måste få plats. Vi har inte råd att ställa ett kraftslag mot ett annat kraftslag. Batterierna har en jätteviktig roll i det hela, de måste finnas där för att lagra upp och ta bort toppar. Ny elproduktion måste också finnas. Vi måste verkligen ha en lyhördhet för helheten och var olika delar gör mest nytta. Vi kan inte polarisera mellan olika kraftslag. Vi måste titta på helheten, det finns inte en chans att vi klarar den här omställningen annars. Jag tycker att kärnkraft beslagtagit debatten. Det handlar inte om kärnkraft eller inte kärnkraft. Utan det handlar om hur vi ska få ihop alla kraftslag tillsammans med effektivisering.
Vi jobbar med certifieringssystem på SGBC, vad tycker du om certifieringssystem som ett effektivt styrmedel för minskad energianvändning och minskad klimatpåverkan?
Det är jättebra system som verkar åt rätt håll. Systemen hjälper att ställa om och ska ge rätt styrsignaler. Det viktiga är att de styr åt rätt håll.
Hur ser du på Nord Pool och på elhandelsmodellen framåt?
Nord Pool kommer fortsätta ha den rollen den har även framåt. Vi är en nordisk elmarknad och en del av en europeisk elmarknad och det är väldigt viktigt att vi är det. Nord Pool kommer behöva utvecklas i den takt som energisystemets förändras till exempel med ökad andel vindkraft. Men elhandelsmodellen är så dynamisk att det ska den klara av.
Vad tror du om elpriset framåt, kommer det fortsättningsvis att vara högt?
Jag tror att vi får vänja oss vi att det kommer vara höga elpriser framåt och därför passa på att göra de nödvändiga åtgärder som krävs.
Hur ska man minska klimatavtrycket i övriga sektorer, frånsett byggnader?
Hela transportsektorn omställning är jätteviktig. Och att vi ser hinder och drivkrafter för att få den omställningen är jätteviktig. Och att vi tar hänsyn till hinder och drivkrafter för att få till den omställningen. Det finns ett enormt ökat elbehov och det måste finnas rätta förutsättningar att ställa om och där måste vi hjälpa till att underlätta.
Det finns idag ingen riktig handlingsplan för att nå Parisavtalet och andra klimatavtal. Vad tror du krävs för handlingsplan för att vi ska nå dit och att det inte bara ska bli tomma ord?
Jag är väldigt förtjust i det som kallas back casting, att man bestämmer sig för en målbild och vad man vill uppnå och arbetar därifrån. Men vi har inte enats om målbilden tillräckligt tydligt. Vi prövar inte heller om de åtgärder vi tar leder rätt trots att det är avgörande att vi styr åt rätt håll. Det behövs en kraftsamling och att vi vågar inse att det är en enorm utmaning vi står inför.
Politikerna är ju våra folkvalda ledare som ska peka ut riktningen, ge underlag och hjälpa näringslivet att ta bra beslut.
Varför tror du att våra beslutsfattare inte gör mer?
Politiker måste våga ta fler obekväma beslut som är nödvändiga för att vi ska klara den här omställningen. Och en tilltro till att effektiviseringen inte innebär att vi ska ha det mörkt och kallt utan man kan ha en god levnadsstandard. Jag efterfrågar den kraftsamlingen väldigt mycket. Dessa obekväma beslut kommer visa sig inte vara så obekväma i slutändan. Tror detta skulle inge stor respekt och visa förtroende för oss medborgare.