Netto noll-utsläpp ett fullt rimligt mål

Miljöcertifieringen NollCO2 kan beskrivas som en spjutspets i klimatarbetet för nybyggnation. SGBC:s expert Pia Stoll är övertygad om att tydliga certifieringar är effektiva styrmedel för en hållbar framtid för alla typer av byggnader. Men, det krävs gedigna kontroller och granskningar för att skapa ett tillräckligt bra system tillägger hon.

Vid en första anblick är certifieringen NollCO2 en paradox. Det är också en komplicerad beräkningsprocess som leder till netto noll-påverkan för en ny byggnad. Framför allt för att kunna beräkna och balansera det klimatavtryck som orsakas av exempelvis produktion av byggmaterial och transporter vid byggnation.

 

”Men de beräkningarna finns nu och vi har referenssiffror för de flesta byggnadstyper. Det gör faktiskt NollCO2 till en relativt enkel process med bara tre grunddokument”, säger Pia Stoll,  Teknikansvarig GreenBuilding och NollCO2 hos SGBC.

 

NollCO2 är en tilläggscertifiering för byggnader som redan har Miljöbyggnad, BREEAM-SE, LEED eller Svanen. Den syftar till att uppnå netto noll-klimatpåverkan från en byggnads hela livscykel. De klimatavtryck som ändå skapas ska alltså balanseras till netto noll med godkända klimatåtgärder – i de flesta fall med installation av solenergi.

 

Ett system i linje med taxonomin

NollCO2 har vuxit fram och utvecklats parallellt med EU:s arbete med taxonomin vilket gör att certifieringen inte kunde ligga bättre i fas med regler och kommande miljömål.

”Det har ju varit en parallell utveckling och gjort att vi haft mycket bra linjering och timing när vi byggt upp certifieringen. Taxonomin och dess delegerade akter för miljömålen sätter ramverket för vad som får kallas en hållbar investering inom EU, och då är det förstås en fördel att SGBC:s certifieringar är ett sätt att uppfylla taxonomins kriterier.”

 

I dagsläget finns en färdigbyggd fastighet som fått NollCO2-certifiering och därmed klarar netto noll-utsläpp under sin livslängd. Det är Lidls uppmärksammade butiksbyggnad i Visby som invigdes i september 2020. Därtill finns två preliminärt certifierade byggprojekt – Skanskas kontorshus Hyllie Terrass i Malmö och Hemsös äldreboende i Tyresö.

 

”De projekten har ju varit föregångare och lagt extra tid och kraft på att hitta rätt leverantörer som klarar miljökraven. Men utvecklingen går fort och nu är det snarare så att godkända leverantörer knackar på hos dem som planerar för NollCO2-certifierade projekt. Det gör också att de ekonomiska vinsterna av NollCO2 blir tydligare i kommande projekt.”

 

Flera nya projekt i startgroparna

Förutom de tre nämnda projekten finns en lång rad registrerade NollCO2-projekt och fler tillkommer löpande. Hittills finns NollCO2 bara för nybyggnationer men planen är att även större renoveringar av befintliga fastigheter ska kunna certifieras.

 

Certifieringar är ett viktigt styrmedel för hållbarhet, enligt Pia Stoll, men det krävs uppföljning och kontroller för full effekt.

”Det räcker inte med samvetsintyg utan systematiska granskningar krävs. Allt måste vara underbyggt och noga förankrat i kunskap. Lika viktigt är transparens och att certifieringssystemen baseras på vedertagna standarder.”

 

Vad är ditt bästa råd för den som snabbt vill sätta sig in i EU-taxonomin?

”Det är faktiskt att ta sig tiden att läsa EU-förordningen. Den är inte skriven som svensk lagtext utan är verkligen tillgänglig, omfattande och bra förklarad. Och för våra medlemmar rekommenderar jag definitivt att delta i SGBC:s webbinarier”, säger Pia Stoll.

 

Läs mer om EU-taxonomin här.