Nu har hyresgästerna börjat flytta in i Wihlborgs 16 000 m2 stora kontorshus i Hyllie utanför Malmö. Som SGBC tidigare rapporterat har det funnits högt ställda ambitioner redan från start då målsättningen var att uppnå Miljöbyggnad Guld samt påbyggnadscertifieringen WELL, som har särskilt fokus på ett antal hälsoaspekter. En bit in i projektets start beslutade man även att anamma en av de allra tuffaste klimatcertifieringarna, NollCO2. Här berättar projektledare Rickard Berlin, Wihlborgs och miljösamordnare Sara Hastig, Peab om resans gång.
Att Kvartetten skulle trippelcertifieras, lägga till NollCO2 utöver Miljöbyggnad och WELL beslutades sent i projekteringsskedet efter ett beslut från Wihlborgs ledning. Rickard Berlin menar att det naturligtvis hade varit en enklare resa att jobba med NollCO2 i planeringsskedet. Men tack vare ett gediget arbete från hela teamet har Kvartetten nu fått en godkänd preliminär certifiering i NollCO2.
”Det är skönt att veta att man faktiskt kan klara av en NollCO2-certifiering även om man startar i sent skede. Det krävs kanske ännu mer ansträngning och flexibilitet i projektgruppen, men det går,” säger Rickard.
Så förändrade certifieringen materialvalen
Om NollCO2 hade funnits med från start i projekteringen skulle klimatsmarta material för stomme, fasad och grund kunnat jobbas in i tidigt skede. I stället fick projektgruppen vända på varje sten under projektets gång för att hålla ner klimatpåverkan i materialvalen.
Miljösamordnare Sara Hastig från Peab berättar om några av de åtgärder som de fick arbeta fram nya lösningar på;
När vi arbetar med åtgärder för att sänka klimatpåverkan kan de förenklat delas upp i två kategorier, reduktion (att minimera) och substitution (utbyte). Ett exempel är bottenplattan där vi minskat tjockleken på delar av plattan för att minska materialåtgången och arbetat med klimatförbättrad betong där cement ersatts med det alternativa bindemedel Merit som ger en mindre klimatbelastning.
En av de större ändringarna som genomfördes i projektet till följd av NollCO2-certifieringen var att ändra atriets uppbyggnad. Hela atriumtaket har höjts upp fem våningar för att minska mängden yttervägg. Ändringen möjliggjorde ett byte från aluminiumprofilsystem till uppreglade atriumväggar i trä och istället för de olika fasadmaterialen har atriumet nu en ribbpanel i trä.
Stommen består av betong och stål, som har en hög klimatpåverkan. Här arbetade projektets leverantör Starka med olika lösningar för att minska klimatbelastningen, dels optimering av stommen och att erbjuda klimatförbättrade alternativ. Exempelvis valde man att använda stålkonstruktioner som innehåller stora mängder återvunnet stål. Den valda samverkansbalken reducerar klimatavtrycket med upp emot hälften.
NollCO2:s tuffa gränsvärden förändrade företagets egna klimatmål
Trots att projektgruppen fått arbeta i motvind i sent skede har de ändå lyckats klara NollCO2:s gränsvärden. En följd av att man fick in NollCO2 så sent som i bygghandlingsskedet är att Wihlborgs numera har satt ett gränsvärde för koldioxidavtryck vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Syftet är att förtydliga ambitionen gentemot arkitekter och entreprenörer.
”Ett målgränsvärde för nybyggnadsprojekt är ett sätt att ta vara på de lärdomar vi dragit av vårt arbete med NollCO2-certifieringen av Kvartetten. De klimatberäkningar och avvägningar vi gjort i den processen kommer underlätta både för oss själva och för våra kunder att fatta bättre beslut i kommande projekt”, säger Rickard.
Återbruk – en utmaning
Vad gäller återbruk har projektgruppen jobbat med belysningsarmaturer från en dansk leverantör som använder återvunnet material. De har även använt sig av danska Genträ där projektet skickat träspill till Genträ som tillverkar bänkar och bord av detta. Projektet har även använt Ecophon som levererat undertaksplattor, vilka tar emot spill för sin produktion. ”Vi hade gärna använt oss av ännu mer återbruk i projektet, men det kan idag vara svårt att få tag i tillräckliga volymer och garantier”, säger Rickard.
Solceller som klimatåtgärd
Gällande installationerna i byggnaden så används fjärrvärme och frikyla. Det finns även en egen kylanläggning och man använder värmeåtervinning från kylan. Solceller finns på takterrass och tak. Solceller har dessutom valts som klimatåtgärd för att balansera upp för de koldioxidutsläpp som byggnaden bidrar med under sin livstid. Förutom att solceller installerats på Kvartetten har man även installerat solceller på fyra andra byggnader.
Projektgruppen tog tidigt fram en matris med alla parametrar för de olika certifieringssystem samt även för LFM30 för att se vilka parametrar som skulle kunna motverka varandra och vad som totalt sätt skulle klaras.
”Det går att klara”
De berättar att mycket av jobbet med NollCO2 har varit att ”jaga” EPD:er och att hela tiden välja produkter som har EPD:er med lägst klimatavtryck. Samt att hela tiden se över materialmängder och se möjligheter att minska mängderna för att få ner klimatpåverkan.
Ett medskick från gruppens medlemmar är att ta sig an de stora delarna, såsom stomme först. Och att det går att klara en NollCO2-certfieirng även om man startar i bygghandlingsskedet.
” NollCO2-certifieringen är en bra stämpel på att man gjort sitt bästa gällande klimatarbetet. Även om det varit en utmaning så har det också varit en väldigt rolig, lärorik och kreativ resa.”
